Jobb och utökad familj

Först och främst...den här frågan dök upp i kommentarsfältet:

Har en fråga angående sex, om jag som tjej skulle vara smittad med hiv, kan killen "hålla på" med fingrarna där nere då? Och måste killen ha kondom om jag skulle ge oralsex? (förstod inte riktigt den biten i texten).

Jättetacksam för svar!

Så länge du inte har mens och killen inte har några sår på fingrarna så är det bara att "hålla på" så mycket man vill. Har killen nåt sår på fingrarna så är det inte så troligt att han "håller på"...Och personligen så får ingen röra mig där när jag har mens, no no.

Vid oralsex så måste kondom användas. Dock finns det par som inte har det men skulle man göra slut och den hiv-negativa surna till och anmäla en så kan det bli jobbigt. Jag använder alltid skydd vid oralsex, både då jag ger och får. Inte det roligaste direkt men jag vill inte ha på mitt samvete att ha smittat någon. Jag anser inte att det är värt den risken.

Särskilt med tanke på att jag inte äter mediciner och inte vet exakt hur mycket virus jag har (alltså hur smittsam jag är). Även fast vad jag vet så finns det bara ett fall (i Sverige eller hur det nu var) där man kan garantera att smittan har överförts oralt (annars kan man ju ha det som en del av sexet och sen vaginalt eller hur man nu vill göra) och då var det ett lesbiskt par då ena var hiv-positiv och "lyckades" smitta sin partner. Det var för att den hiv-positiva kvinnan hade haft mens. Och de hade alltså inte använt skydd heller.


Lite kort om min dag: Tvätta, jobba, hämta min nya familjemedlem och segat vid tv:n. Helt okej söndag.
Min nya familjemedlem verkar trivas här, hon sover i soffan i alla fall. Trött av alla nya intryck tror jag. Men hon verkar trivas :)

Smittskyddslagen och informationsplikten

Fick en liten påminnelse om att jag sa att jag skulle skriva om min syn på smittskyddslagen.
Jag har ganska mycket åsikter om just den lagen.


Den här informationen får man av sjukhuset då det har konstaterats att man bär på hiv. Den kan ändras och korrigeras med åren. Jag fick min "lapp" 2007 och den här såg lite annorlunda ut. Jag har på vissa ställen tagit bort delar av text eller skrivit om innehållet för att göra det enklare att förstå. Att jag har tagit bort vissa delar är för att det finns så mycket att skriva om och dessa är de som jag berörs mest av. Du hittar texten i orginal här.


Patientinformation och förhållningsregler

Smittrisk
Hiv smittar sexuellt, via blod och från hiv-infekterad mor till barn under graviditet, förlossning och amning. Sexuell smitta sker via samlag, vaginalt, analt eller oralt. Smitta vid blod kan också ske vid blodtransfusion, nålstick från smittad person eller delande av injektionsverktyg. Smittrisk finns också om smittat blod kommer i kontakt med slemhinna i ögon eller mun eller på hudsår.

En hiv-infektion läker inte ut. Den infekterade bär på viruset hela livet och kan överföra smitta även under pågående behandling. Behandling minskar antalet virus i kroppen och fördröjer/förhindrar utvecklingen till aids.
Behandling av hiv är kostnadsfri för patienten. Hiv smittar inte vid sociala kontakter. Det är vid sexuell kontakt och om du blöder som du ska vara försiktig.

Mina kommentarer: Ni har väl läst mitt inlägg där det stod risker i procent? En vän som har levt med hiv sedan hon föddes berättade att förut så fick man betala för sin behandling. Och den var dyr! De som bestämde insåg väl till slut att det vore bra om de som är smittade och behöver behandling får det så de inte får aids och dör...


Yrkesverksamhet

Symptomfri hiv-infektion leder normalt inte till begränsningar i din yrkesverksamhet.

Mina kommentarer: Däremot tycker jag att man ska passa sig för att berätta på sin arbetsplats. Jag har personligen aldrig gjort det. Inte heller för någon arbetskamrat för att vara på den säkra sidan. Detta mycket på grund av att en nära vän till mig blev av med sitt jobb då han berättade att han hade hiv. Det var i samma veva som han fick reda på att han var smittad, då han fick en s.k. primärinfektion. Det är tyvärr inte den enda gången för honom. När han började medicinera så fick han biverkningar av en av medicinerna som gjorde att han hallucinerade och kände sig "full" och valde då att berätta för sin arbetsgivare varför han mådde dåligt. Nu pågår en tvist där facket är inblandat. Och diskrimineringsombudsmannen då hiv räknas som ett handikapp (medicinskt). Jobbar jag för en arbetsgivare som har mer förståelse för detta så kanske jag berättar. Skulle kunna bli problem om de vill göra en hälsoundersökning, men det får jag ta då.


Graviditet och amning

Som hiv-infekterad kan man få hjälp att bli gravida med minimala risker för smittöverföring till barnet och partnern. Vanligen förlöses hiv-infekterade kvinnor med hjälp av kejsarsnitt. Hiv-infekterade mödrar får inte amma.

Mina kommentarer: Hiv+ kvinna: Ha sex "som vanligt" med kondom, sen sprutar man in sperman med hjälp av en liten "spruta" (utan nål så klart). Vissa tillåter att man klipper ett litet hål i toppen av kondomen eller kör utan. Men då ska kvinnan ha haft omätbara virusnivåer under en längre tid. Hiv+ man: Man "tvättar" sperman så man får bort sädesvätskan och sen har jag för mig att befruktningen sker som vid annan "konstgjord" befruktning i labb. Men här kan jag ha fel.


Kondom ett bra skydd
Kondom är ett mycket bra skydd mot hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar och ska användas under hela samlaget. Kondom ger även skydd vid oralsex.

Mina kommentarer: Sen har vi ju Femidom (tänk kondom fast tvärtom, sitter i kvinnan istället, tyvärr är den väldigt dyr...ska dock prova snart har jag tänkt, har fått några när jag varit iväg på konferenser) och sen de "underbara" slicklapparna. Tror inte det finns något mer osexigt än slicklapparna. Men det går lite snabbare med dem än om man ska klippa en kondom för att få fram samma resultat. Spontaniteten dog på en gång. Oralsex blir inte samma sak...det är en något jag saknar. Vissa par, där den som är hiv-positiv medicinerar, har sex utan kondom. Men skulle det bli en tvist, t.ex. de gör slut, då kan den "friska"partnern anmäla den andra för försök till grov misshandel men jag återkommer om det...


Hygienråd
Hiv smittar inte vid vanliga sociala kontakter men tänk på att ditt blod kan vara smittsamt om du råkar börjar blöda, ex vid tandköttsblödningar eller från sår. Dela inte toalettartiklar som rakhyvel eller tandborste med andra. Lägg förband även på småsår. Om någon hjälper dig och riskerar att få blod på sig ska denne använda plasthandskar. Förpacka nedblodat material innan det kastas. Blodfläckar på till exempel golv torkas bort med vatten och exempelvis såpa eller något desinfektionsmedel, exempelvis klorin.

Mina kommentarer: Förutom att jag småskrattar när jag läser detta...Alltså, såhär är det. OM du delar tandborste med mig (av någon anledning) så finns det en risk om jag börjar blöda i tandköttet och du gör det också då du borstar dina tänder. Men det krävs då att blodet inte varit ute i luften så länge. Hiv-viruset dör väldigt fort utanför kroppen. Och ärligt...skulle du använda en nerblodad tandborste? Jag skulle inte göra det. Men jag skulle inte dela tandborste heller, i så fall "borstar" jag hellre med tandkräm på fingret, provisoriskt såklart men det är bättre än inget. Rakhyvel är inget jag tänker dela med någon ändå...Dessutom brukar ingen bry sig om lite stubb (och jag är evigt tacksam för att jag är blond). Desinfektionsmedel är inte något jag använder normalt (alltså klorin eller liknande) men jag lär tänka annorlunda då jag får barn. Som jag skrev ovan så dör viruset utanför kroppen väldigt fort.


Förebyggande åtgärder
Om en person i omgivningen kan ha blivit smittad via sexuell kontakt utan kondom (eller om kondomen gått sönder), via kontakt med ditt blod eller på annat sätt finns möjlighet att ge förebyggande läkemedelsbehandling.
Eftersom man kan ha hiv utan att veta om det är det viktigt att de som kan ha smittat dig – eller som du kan ha smittat – blir smittspårade och kommer till läkare för undersökning och information. Full sekretess gäller vid smittspårningen och din identitet kommer inte att avslöjas för kontakterna.
Om provresultatet visar att du är smittad med hiv, är du skyldig att medverka vid smittspårning.

Mina kommentarer: Det här råkade jag ut för. Jag visste ju inte om att jag var smittad. Men sen fick jag ge namnen på de som jag hade haft sex med sen jag träffade han som smittade mig. Tur att jag har bra minne. Och att det inte var så himla många ;)


Det är nu vi kommer till de roliga bitarna. Eller roliga och roliga...de heta punkterna!

Förhållningsregler

Smittskyddslagen innehåller följande förhållningsregler som rör hur du ska undvika att andra personer blir smittade. Det är din behandlande läkare som beslutar vilka av nedanstående förhållningsregler som gäller för dig.


*Du kan beröras av inskränkningar när det gäller arbete eller deltagande i annan verksamhet där det finns risk att smittspridning kan ske.

*Du får inte ge blod, donera sperma, ägg, organ eller vävnad för transplantation.
Mina kommentarer: Innan jag visste om min infektion så var jag donator. Men de får gärna använda mig till forskning efter att jag har dött. Eller kanske låta en person som behöver en ny njure eller hjärta att välja att få av mig och få hiv eller inte få ett organ i tid och dö. Idag finns inte det valet.

*Om du injicerar narkotika måste du ha egna sprutor och kanyler och inte låta andra använda dessa. Du får inte använda gemensam blandningskopp och injektionsverktygen måste förvaras så att de inte utgör en smittrisk för andra.

*Du måste berätta att ditt blod är smittsamt när du söker tandvård, sjukvård eller vid andra tillfällen där skarpa verktyg används och blödning kan uppkomma, som vid tatuering eller ”piercing”.
Mina kommentarer: En tandläkare jag har haft sedan jag var liten har otroliga problem med det här. Hon tar inte i hand då jag går dit. Tack och lov behöver jag inte gå dit så ofta längre (hon var min tandställningstandläkare) och sist jag behövde gå dit så fick jag en annan som visserligen använde skyddsutrustning (vilket de egentligen alltid bör göra) men i övrigt så var det inget som var annorlunda än hur jag minns det från förut. Då jag har sökt sjukvård för annat så har det inte känts nödvändigt att berätta men jag har gjort det ändå. Och hittills så har de mest varit nyfikna då jag inte motsvarar deras bild av hur en hiv-smittad "ser ut". Min tatuerare vet om, så klart. Och han har till och med bett mig att hitta en föreläsare alternativt om jag kan hålla i ett seminarium eller något för tatuerare för att göra alla medvetna om smittorisken. Gick till honom på återbesök samt för att boka en ny tid...tänkte att det skulle ta en 15-20 minuter men jag var där och pratade i över en timme. Me like!

*Du är skyldig att före samlag informera din tilltänkta sexualpartner om att du är infekterad med hiv. Detta gäller för samlag där penis är inne i slidan, för analt samlag, för oralsex och annan sexuell aktivitet som innebär risk för smittspridning.
Mina kommentarer: Här håller de på och diskuterar kring hur man ska göra. Så sent som idag blev jag länkad till en debattartikel i dn som diskuterar detta. Jag vet också att mitt ex inte berättade eftersom att han var rädd att bli avvisad. Visserligen hade han kunnat använda kondom men det är en annan sak. Om han inte hade haft den pressen på sig att berätta så hade han kanske skyddat sig. Dock tycker jag ändå att informationsplikten har sina fördelar. Förr eller senare kommer det ju fram. I alla fall om det är ett långvarigt förhållande och man planerar en framtid tillsammans med barn. Är det däremot ONS vi pratar om så ser jag inte fördelar med att berätta även om det kanske kan vara bättre ifall något skulle hända med kondomen.
Jag håller inte med debattörerna om att mildare straff kan vara bra. Gör man fel ska man stå sitt kast. Nog för att jag ville att mitt ex skulle dömas till vård, men det var inget jag kunde rå över. Däremot förstår jag vad de menar, när man redan har haft oskyddat sex och inte vågar berätta sen med rädsla för att råka illa ut. Så där borde lagstiftningen vara lite mer "tillåtande" under förutsättning att ingen har smittats så klart. Jag har ju haft både förhållanden och ett ONS sen jag fick veta...Och det har inte varit något direkt negativt som hänt. Och det känns bättre att slippa ljuga (eller undanhålla sanningen).


*Vid samlag där penis är inne i slidan, ändtarmen eller munnen ska kondom/femidom användas under hela samlaget. Vid annan intim kontakt ska femidom/slicklapp användas under hela den kontakten.
Mina kommentarer: Man vänjer sig. Men jag kommer nog aldrig att ha sex i vattnet. Något som vore kul att prova. Annars får man se till att alltid ha med sig kondomer. I värsta fall går de att gömma i bh:n...I alla fall om man som jag, använder såna som har "kuddar" i som man kan ta ur (vissa av dem i alla fall). Plånböcker ska man ju helst inte ha dem i, men det funkar som nödlösning också, så länge man inte lägger den fel så den viks.

*Dela inte toalettartiklar som rakhyvel eller tandborste med andra. Lägg förband även på småsår.

*Du måste komma på de återbesök som din behandlande läkare anser nödvändiga.
Sjukdomen du blivit smittad med är allmänfarlig enligt smittskyddslagen. Du är därför skyldig att följa de förhållningsregler din läkare ger. Om du begär det ska smittskyddsläkaren pröva förhållningsreglerna.
Mina kommentarer: Det är alltså därför jag inte går och tar prover eller ser min läkare speciellt ofta. För hon anser inte att det är nödvändigt. Plus att jag sköter mig så himla bra ^^


Mitt längsta inlägg tror jag. Och jag blir inte ledsen om ni inte orkar läsa hela, jag förstår det. Men det är rätt intressant ändå, för de som är intresserade så klart.

Detta kommer dyka upp lite då och då, och är det något ni undrar mer över kring det här så fråga bara! Jag försöker att svara till din blogg (om du har en) annars så skriver jag svaret på kommentaren som ett inlägg, så är det lättare att hitta.

Nu ska jag sova för imorgon ska jag jobba. Och på söndag med. Och på söndag utökas min familj med kissen! :)



Julstämning

Jag är hos J. Han är lite av en jultok skulle man kunna säga. För mig kan julafton lika gärna firas den 23,24,25,26 eller vad som nu passar bäst. Han är lite småledsen över att inte vara hemma då det är 1a advent. Så igår satte han ut balkongbelysningen och två ljusstakar. Jag har en ljusstake hos mamma men jag får köpa några fler, en i varje fönster så jag behöver fyra!

Julstjärnor (blomman alltså) ska jag inte köpa då jag får min kisse på söndag. De är inte bra för katter har jag förstått så då blir det inga. Kanske köper några i plast. Då behöver man inte vattna dem heller ^^

Idag är det lussebullsbak som står på schemat. Just nu ligger degen och jäser. Nästa vecka blir det pepparkakor och marsipangodis har jag tänkt mig. Inte alls dumt. Och sen ska jag försöka flytta ett av mina jobbpass i mellandagarna så jag jobbar mer sammanhängande och kanske kan åka en sväng till J:s föräldrar.

Kan lova att det kommer bilder på lussebullarna sen, men det får bli då jag har kommit hem :)

PS. Visst är det underbart när det luktar saffran då man bakar lussebullar?

Sjukling

I snart tre veckor har jag varit förkyld. Blivit lite bättre och sen har jag blivit sämre.
Idag blev det sämre igen. Och jag är hemma hos J. Mitt gamla hem. Det känns konstigt att vara besökare i det som en gång var ens hem. Fast det känns okej.

Sov tills det blev eftermiddag och sen jag gick upp har jag ätit lite och kollat på tv. Och blivit påmind om vad det är för skitprogram som visas på dagarna. Gör att jag inte saknar fler kanaler hemma. 1, 2, 4 & 6an räcker för mig. Resten kollar jag på webb-tv. Plus att jag inte betalar något, ännu bättre!

Snart kommer J hem och då blir det middag och mys. Och jag hoppas att jag mår bättre imorgon.

Nåldynebevis



Inte nog med att det är ett plåster, det är en sån där "kudde" under. Jag är svårstucken, men närman väl lyckas då delar jag gärna med mig till rören.

Tror det blev 5 rör idag. Jag kollade inte så jag är inte helt säker. Jag slänger fram armen med orden "säg inte till när du sticker" följt av ett litet "aouch" när de sticker in nålen men när den väl är där så är det okej. Sen när de ska dra ut den så känns det igen.

Värsta gången var ändå då de skulle ta blod från mig som bevis då rättsprocessen pågick. Var nervös som satan. Och så var det en annan sjuksköterska än den jag var van vid. Och polisen som ringde mig från början var där. Skojade lite med honom också, jag gör det ibland om jag blir nervös.
Han skojade lite med mig med. Jag är glad att han inte tog mig på allvar när jag sa att jag var glad att han satt på Kumla...och om han inte hade gjort det så hade några av mina vänner slagit sönder hans knän med ett baseballträ. Han såg ut att kunna göra det själv annars :)
Det hela slutade med att jag var så nervös att kärlen drog ihop sig och de hittade inget kärl att sticka. Så jag fick Emla-salva (bedövar huden) så att jag inte behövde tänka på den lilla smärtan, utan slappna av så de kunde ta blod från mig. Och till slut så gick det bra. Och mitt ex...ja, han åkte ju in och fick 14 års fängelse.

Nåldyna

Var på sjukhuset och tog lite nya prover. Senast var tydligen i februari! Jag överskred mitt halvår ganska duktigt den här gången. Om 3 veckor får jag träffa min läkare och samtidigt se hur proverna från idag såg ut. Då ska jag försöka få en utskrift på dem. Det går att göra, det vet jag. Men det kan vara lite trixigt ^^



I helgen var det party party här hemma. Bra blandning av folk och ungfär 1,5 kilo (!) chips gick åt. Nog för att vi var nästan 15 personer men ändå!
I lördags blev det en bakis-dag med pizza och film. Och gos i soffan med J. Även om han sov från och till ^^
Han har berättat för sin mamma att vi träffas igen. Så hon lär fråga ut honom lite framöver. Hon blev tydligen ganska paff när han berättade att jag var där hos honom igår.
Igår tog vi det lugnt och sen på kvällen blev det bio, Harry Potter. Men jag vill att del två ska komma nu. Blir nyfiken på hur den kommer bli och hur den kommer knyta ihop säcken så att säga.


Senare ikväll ska jag kolla på en katt som jag kanske ska ta över. Om vi "klickar" så kommer jag snart att vara kattägare, myyys!

Helgen har börjat

Då jag var i skolan förra veckan mellan måndag och torsdag, jobbade fredag till söndag och sen var det skola denna vecka måndag till torsdag, med två tentor och en muntlig presentation så tycker jag att jag förtjänar att vara ledig den här helgen.

Så jag har helg nu. Eller veckoslut (då man egentligen bara säger helg då det är typ påsk, jul etc. lärde mig det i skolan idag men så petiga ska vi inte vara).

Alltså: Imorgon är jag helt ledig och kommer vara ganska tillgänglig fram tills runt 18-tiden. Jag svarar mer än gärna på frågor och jag ska även försöka skriva lite om Smittskyddslagen och min syn på den. Och börja på hiv-skolan.

Men nu ska jag sova. Utan J. Men han kommer hit imorgon, mitt hjärta. Så nu har jag den stora sängen för mig själv. Perfekt om man som jag tycker om att breda ut sig då man kan. Kan fråga J om hur många gånger jag buffat på honom så han ligger på sidan mot väggen...Förut sa han att jag är i alla fall snäll när jag sover men efter ett tag tog han tillbaka det. Förstår inte riktigt ^^

Godnatt alla underbara människor där ute! :)

Life's a bitch and then you...

...marry one
...die

Jag gillar båda ^^

Det jag hade tänkt skriva om var en helt annan sak. Fick en kommentar till inlägget om smittorisker där en läsare skrev att jag måste ha haft otur eftersom att jag blev smittad då risken är så liten.

Problemet låg i att mitt ex inte åt sina mediciner som han skulle. Och på grund av att han inte gjorde det så var han betydligt mer smittsam än 0,08-0,2%. Sen är det så krasst också att en gång räcker.
Som en god vän till mig, han hade sex med en kille (0,8-3,2% risk). Större risk än vid vaginala samlag- ja. Men fortfarande en relativt liten risk. Av 1000 samlag så smittas 8-32 personer. Vid vaginala samlag är det 0,8-2 personer per 1000 samlag.


Hittade för övrigt mina anteckningar från när jag var iväg på konferensen så snart kommer min lilla hiv-skola! :)


Svar på en kommentar

Anna gav mig en lång kommentar med en massa frågor. Jag tänkte besvara dem så gott jag kan.

Var du kär i den där killen? Jag var det då i alla fall. Eller jag trodde att jag var det. Det var inte på samma sätt så som det är med han jag är tillsammans med nu. 
 
Varför föll du för honom?
För han såg mig. Han charmade mig med sina ord och gester. Jag hade inte så mycket erfarenhet av kärlek eller förhållanden då.

Hade han drag av att vara psykopat? Om ja, hur? Jag kan inte säga att jag märkte någonting då. Han hade väl ingen större känsla för etik eller moral, så mycket vet jag. I efterhand så skulle jag nästan säga det. Han brydde sig mer om sig sjlv än om någon annan. Det visade han tydligt genom att inte skydda sig trots att han visste om sin smitta.

Ville han medvetet skada dig/smitta dig? Tror du att han är genuint "ond"? Han har sagt att han inte ville smitta mig. Men jag tror inte på det riktigt. För även om han inte hade använt skydd så hade han kunnat ta sin medicin och på så sätt haft extremt låga virusnivåer. I så fall hade risken för att smitta någon varit extremt liten.

Du nämnde att någon till blev smittad av honom, hur går det för henne idag? Jag har tyvärr ingen kontakt med henne idag. Jag har bara träffat henne en gång. Men hon är inte på de träffar jag är på (för unga hiv-positiva) och nu bor hon i en annan stad. Men vad hört så har hon pojkvän och verkar ha det ganska bra. 

Han var äldre och du var blott femton år då du inledde en relation (eller var det något annat?) med honom - tycker du att du på något sätt var naiv? Ja, han var äldre. Men jag vill påpeka att han sa att han var 19 år gammal då jag lärde känna honom. Men så var inte fallet. Det rätta blir om man lägger till 10 år. Jag blir äcklad av att tänk på det. Mest för att han visste att jag var så ung. Det var en relation. Vi var tillsammans i ungefär 8 månader, vilket jag tycker är rätt länge med tanke på min ålder.

Det är lätt att vara klok i efterhand, men märkte du några "skumma" saker som han sa eller gjorde/inte gjorde under tiden ni träffades? Eller kom hivbeskedet som en blixt från klar himmel? Misstänkte du aldrig honom för något som du inte kunde sätta fingret på? Visst fanns det saker som jag funderade över. Men han hade alltid svar då jag undrade något. Vid två, tre tillfällen var jag till och med med honom till sjukhuset då han tog prover. Men jag fick sitta kvar i bilen utanför. Hans svar på vad han gjorde där var dels att träffa en psykolog så han kunde fortsätta sin sjukskrivning men också kolla upp annat då han, enligt honom, haft cancer i lymfkörtlarna. Men nog har jag blivit arg på mig själv när jag tänker på att han parkerade utanför infektionsmottagningen. Men då tänkte jag inte på det eftersom han hade andra, logiska svar till mig.

Är du orolig över att kondomen ska gå sönder när du har sex? Orolig är jag alltid. Men det är inte så att jag tänker på det direkt då jag har sex. För mig har det bara hänt en gång att en kondom har gått sönder, och då visste jag inte om min smitta så då var det andra saker som jag var mer orolig för. Skulle olyckan vara framme så vet jag vad man ska göra för att förhindra smitta.  

Blir du väldigt ledsen o uppgiven då du hör dumma fördomar om hur hiv inte smittar/smittar? Hur reagerar du? Både och måste jag säga. Men jag brukar tänka att de som säger så inte vet bättre. Känner jag att jag kan och orkar så brukar jag försöka förklara kring ämnet. Utan att berätta att jag själv är smittad. Men jag kan säga "en vän till mig har hiv och han/hon har berättat för mig" etc.

Vilka känner till din smitta? Några i min familj och en del vänner. Men de blir fler och fler ju längre tid det går. Det var inte så länge sen som jag berättade för någon. Och det står fler på tur. Men jag tar det lugnt och brukar försöka kolla läget. Så de har lite koll i alla fall, så de inte får panik och blir rädda för mig och börjar skrika. Än så länge har det inte hänt, men man vet aldrig :)

Du har skrivit att din mamma vet - har hon alltid varit stöttande? Har du alltid känt dig lika älskad efter som innan du blev positiv? Min mamma fick veta samtidigt som mig. Hon var där i rummet med mig. Hon har jobbat inom vården under många år och har tagit hand om dödssjuka människor där man inte visste vad felet var. Hon har också sett människor som legat på dödsbädden och som sen har fått prova en nyupptäckt medicin och sedan blev de friska. Hon tror som jag, att det kommer komma ett botemedel någon gång. Men så länge så finns det mediciner som gör att jag kan leva ett fullgott liv. Och jag har tänkt leva länge :)

Du pluggar vad jag har förstått. På nationer och kårer liggs det ju runt en hel del... Hur reagerar du på icke-kondomanvändning? Hade jag inte råkat ut för det här så hade jag nog inte varit lika anti som jag är nu. För mig är det nolltolerans då det gäller tillfälliga partners. Oavsett om man är smittad med något eller inte. Du kan ha ett antal könssjukdomar utan att ens veta om det. Jag menar, hur skulle det kännas att veta att du kan ha gjort någon steril? Svenska är grymt dåliga på att skydda sig...Kolla klamydiastatistiken bara...

Om du idag fick valet (av en trollkarl) att bli av med din hiv, men då försvinner även alla erfarenheter samt nya möten du har fått pga viruset...- skulle du välja att förbli hivsmittad el ej?! Hoppas du förstår vad jag menar! Jag tror att jag förstår. Och det är en jättesvår fråga. Jag skulle inte vara där jag är idag om det inte vore för hiv-infektionen. Jag skulle inte haft så många underbara personer i min närhet. Efter mycket om och men så hade jag nog valt att ha kvar viruset i mig. Det låter kanske konstigt, men jag är inte så påverkad av det. Klart att jag tänker på det varje dag, men det har ofta med bloggen att göra. Och eftersom jag tror stenhårt på att det kommer komma ett botemedel (de har lyckats bota en man, faktiskt) så gör det inte mig så mycket att vänta ett tag till på att bli av med viruset. Jag har sett hiv-positiva vänner gifta sig, få barn, jobba och leva ett bra liv. Och det kommer jag också att göra :)


Smittorisker

För att tydliggöra smittorisken så har jag lite siffror här till er :)
Observera att siffrorna är ungefärliga. Jag har fått dem från en läkare som arbetar med olika infektionssjukdomar, bland annat hiv.

Blodtransfusion: 100%
Mor till barn: 15-25%
Amning: 10%
Anala samlag: 0,8-3,2%
Sprutdelning: 0,67%
Nålstick med HIV-infekterad nål: 0,3%
Vaginalt samlag: 0,08-0,2%
Oralsex: Uppskattat till 0,04%, men det är svårbedömt
Blod -> Slemhinna: 0,09%
Blod -> Icke intakt hud: <0,09%
Infekterade övriga kroppsvätskor -> Slemhinnor: Mindre än blod -> slemhinnor


Självklart beror risken på mängden virus hos den hiv-positiva. Det här är generella siffror, glöm inte det!

Att påverka andra

Ni kan inte förstå hur glad jag är över att det är många som har varit in hit och tittat. Några av er har till och med läst alla inläggen!

En sak som jag inte har berättat är att jag ska bygga till på min tatuering. Så som på bilden ser den ut, fast nu är den läkt :) Men det ska bli rosa körsbärsblommor omkring den, och lite halvt bakom. Körsbärsblommor symboliserar nuet då de bara lever i 1-2 dagar.

Nästa tatuering blir orden "What doesn't kill you makes you stronger" och den texten ska jag ha på revbenen. Men som de säger: No pain, no gain!




En sak som jag inte minns om jag har berättat är att jag jobbar för Karolinska sjukhuset i Huddinge. Tillsammans med en underbar kurator (och numera vän) pratar jag med unga, ofta nysmittade tjejer. Två gånger har jag gjort detta. Den ena tjejen var nysmittad och den andra tjejen hade knappt träffat någon annan hiv-positiv förut.

Min plan är att åka ut i skolor utanför Stockholm och föreläsa om hur det är att vara ung och leva med hiv. Prata tycker jag om att göra. Men jag tycker nästan att det är viktigare att unga är medvetna om att det kan hända precis vem som helst.

Det gick bra för mig att plugga när jag kom hem märker jag. Och senare ska jag iväg till J.


Min tatuering, I love it!
1 december, då det är Världsaidsdagen (WAD) ska jag göra körsbärsblommorna.
Sen får vi se när texten gaddas in på revbenen...


Oj, oj!

Jag ska kolla upp länken till Familjeliv.
Och den tjej som skriver där att hon hamnat i samma sits som mig, hör gärna av dig!
Ensam är inte stark. Jag hade inte varit där jag är idag utan de underbara människorna som har hjälpt mig.
Både hiv-positiva och hiv-negativa.


PS. Jag är jättejätteglad att det är så många som har hittat hit. Känns lite overkligt att det är så många som har hamnat här, i min lilla blogg. Varmt välkomna! Och är det något ämne ni undrar över (smittskyddslagen håller jag redan på med) så säg till, det finns så mycket att skriva om. DS.

Vad är det som har hänt?


Jag är i chock...Hur kan SÅ många ha hittat till mig? Please, tell me! :)
Hur hamnade DU här? :)

Vilse i Jakobsberg

Då jag hade lämnat av min vän så skulle jag till pappas jobb och lämna tillbaka bilen. Klart att jag tar en avfart för sent. Så jag fick en liten sightseeing i Jakobsberg. Mitt i rusningen. Och självklart så blev jag stressad och glömde blinka ut i rondellen en gång. Och så fick jag motorstopp en annan gång. Stress är inte bra när man kör bil...

Imorgon är det tenta (igen!) så det är dags att sova.
Gonatt!

PS. Jag såg att jag har fått flera kommentarer till inlägget innan. Och jag har påbörjat inlägget om vad jag anser om smittskyddslagen. Jag tror att det kan vara intressant att veta vad smittskyddslagen går ut på och på vilket sätt den påverkar mig och många andra. DS.

The one and only

Jag är så glad. Mitt hjärta var här igår och sov kvar. Han hjälpte mig med lägenheten och borrade i väggarna och så där. Jag ska inte göra sånt. Får man det snett även fast man använder laserpass så är något fel...

Idag blir det en tripp till Bauhaus där det ska införskaffas en lampa till vardagsrummet. Sen blir det en liten vända till IKEA också tror jag. Ska låna pappas bil så kanske handlar lite mer saker, så behöver jag inte göra det på fredag.

Min lägenhet känns fortfarande grymt stor. En del av vardagsrummet vet jag inte vad jag ska göra med. Än så länge är det "dansgolv". Praktiskt när man ska ha fest ;)

Lilla fröken upptagen

Igår blev det jobb, sen hem och så målades det absolut sista i vardagsrummet. Så nu är det klart!
Bara hallen som ska fixas men det är ingen panik än så länge.

Sen åkte jag till pappa och så blev det fars dags-middag. Farmor och farfar var där med. Har inte träffat dem på jättelänge. Men de var pigga och glada. Farfar kallade mig för mammas namn. När jag var liten så kallade han mig för min kusins namn. Inte lätt att komma ihåg att tjejer ^^

Efter god mat och mycket prat så rörde jag mig mot tunnelbanan tillsammans med lillasyster då hon skulle förbi mamma en sväng. Jag berättade då att jag och J försöker igen. Hon tyckte det var jättekul och håller en tumme för oss. Sen åkte jag till J. Och imorse var det bara att pallra sig upp, åka hem och sen till skolan och skriva tenta. Hann fixa med lite i lägenheten innan.

Ikväll ska J hjälpa mig med att sätta upp hyllorna jag köpte på IKEA i lördags. Jag har självinsikt nog att veta att jag inte ska sätta upp några hyllor. Sist jag försökte sätta upp något då man behövde borra så blev det snett även fast jag använde laserpass...Så nej, det överlåter jag till någon annan :)

Vila? Vad är det för något?

Idag blev det jobb och sen hade en kompis bjudit in till fika hemma hos henne och hennes man. Dock blev jag inte kvar där så länge då jag behövde åka till IKEA och jag fick låna pappas bil.
Har min inflyttningsfest snart och det går inte att det är kaos då. Det ska vara snyggt och prydligt. Nåja, så gott som i alla fall.

Så det blev en byrå, två hyllor, en badrumsmöbel och lite annat smått och gott. Hade velat köpa ett till nattduksbord men just den jag ville ha var slut. 1600 kr fattigare blev jag. Inte så farligt med tanke på allt jag köpte. Dock blev 15 kr åt skogen då kassen ramlade på parkeringen och tre tallrikar gick sönder. Men sånt är livet. Och sen är det ju tur att de inte var dyra heller.


Imorgon blir det fullt ös igen. Först jobb, sen middag hemma hos pappa då det är Fars dag för er som har missat det! Fast innan jag åker till jobbet så behöver jag åka och lämna tillbaka bilen. Men det är lugnt, börjar inte förrän 12 i alla fall. Skönt med söndagar!
Sen efter middagen hos pappa så ska jag åka till J och vara där. Han är på svensexa idag men lyckades få kontakt med honom ändå. Han verkade ha det riktigt roligt i alla fall. Får se hur bakis han är imorgon ^^


Nu är det dags att sova. Klockan ringer 9 imorgon. Gonatt!
Jag ska försöka fixa med bilder men jag har inte mitt skrivbord här ännu och det är rätt omständigt att försöka fixa med det då jag jämt sitter med datorn i sängen, hoppas ni förstår!

Ibland blir det verkligen inte som man har tänkt sig

Jag har en chans nu om jag vårdar den ordentligt.
J säger inte nej. Han medger dock att han var tveksam igår innan vi träffades.
Jag åkte dit efter skolan i alla fall och så pratade vi. Sen lagade vi lite mat (läs J, jag fick det ärofyllda uppdraget att fylla på vattenkannan ^^ )

Redan då vi satt i soffan så rörde han vid mig, eller höll handen på mitt ben eller knät. Efter maten så blev det samma. Rätt var det var så halvlåg jag i hans famn och jag visste inte vad jag skulle ta mig till riktigt. Tusen tankar snurrade förbi på en halv sekund innan vi kysstes och sen snurrade ytterigare tusen tankar i en halv sekund efteråt. "Tänk om han inte ville. Tänk om jag sabbade allt nu?"

Då soffan inte är så himla bekväm så la vi oss i sängen och fortsatte prata. Så har vi gjort förut. Men istället för att gå båda två så lyfte han upp mig och bar mig till sängen. Sen blev det att klockan blev mycket och jag hade ingen lust att gå. J verkade inte heller vilja att jag skulle gå. Så jag sov kvar. Och det kändes så himla bra på morgonen innan jag skulle gå, och jag hade hans armar om mig. Det var otroligt svårt att kliva upp. Men jag var tvungen då jobb stod på schemat idag.

Man vet inte vad man har innan man är utan det. Den här gången ska jag inte förstöra det. Och jag ska ge allt för att det ska bli så bra som möjligt. Mitt hjärta. Det var du, och det kommer alltid vara du.

Det finns hopp

Ikväll ska jag åka förbi J.
Inatt så skickade jag sms:et, och denna gång gick det bra.
Fick svar mitt i natten då jag sov. Så vi ska träffas och prata lite.
Får se vad som händer. Men håll gärna en tumme för mig!

Good Charlotte - Harlow's Song (Can't dream without you)

I can't dream without you

When you close your eyes and go to sleep tonight
I'll be right outside your door
Dreams will come and take you away
Let them bring you back to me

And tomorrow when you wake
I'll be next you
From protection from the day
When the tears fall down your face like morning dew
I'll be there to put a smile on you're face
And I'll say...

I don't wanna live this life without you
I don't wanna spend the night without you
I don't wanna know what it's like
I can't dream without you
I can't dream without you

Let your fire burn bright the world to see
You are the better part of me
When you hold my hand and I'll swear that I believe
I'm living in my wildest dreams
And I see ...

I don't wanna live this life without you
I don't wanna spend the night without you
I don't wanna know what it's like
I can't dream without you

Flowers for your hair
Rainbows for your eyes to see
Your dreams are everywhere
They'll carry you away from me
Away from me someday
Away from me someday

I don't wanna live this life without you
I don't wanna spend the night without you
I don't wanna know what it's like
I can't dream without you
I don't wanna live this life without you
I don't wanna spend the night without you
I don't wanna know what it's like
I can't dream without you


Det hade lika gärna ha kunnat vara jag som skrivit refrängen. Jag försöker skaka av mig känslan men det går inte. Jag vill försöka skicka sms:et igen men nu är jag rädd. Jag vet att han är vaken. Jag vill att han ska få det då han sover. Men snart försöker jag igen. När jag ska sova. För då bör han sova. För han är inte online längre...

Det kanske inte är meningen

Inatt gjorde jag det som absolut inte ska göras. Jag skrev ett långt sms till mitt ex. Och när jag tar mod till mig att skicka iväg det så går det inte att skicka. Jag provade en gång till, men det gick inte då heller.

Det kanske inte är meningen att jag ska skicka sms till honom...?

Säng, choklad och skidor!

Min far är en ganska speciell man. Vi är lika till sättet när det gäller vissa saker. Men framförallt när det gäller att vara spontana. För ungefär 1,5 vecka sen så frågade han om jag ville följa med till Milano ett par dagar. Och idag frågade han ifall jag behöver nya skidor. Jag köpte nya tills då jag och min syster åkte iväg, men han kunde tydligen få tag på riktigt billiga skidor som en vän köper med sig från Tyskland. 30% billigare mot vad det ä här ungefär, monterat och klart dessutom.

Så jag letade reda på ett par modeller som jag gillar och som har fått bra recensioner och som verkar passa mig rent åkmässigt. Så får se vilka han väljer.

Idag så skulle jag ha tränat men jag tappade sugen att promenera minst 10 min från tunnelbanan i snöslasket. Jag hoppas att det blir bättre imorgon, i så fall står Zumba på schemat!

Jag har inget emot snö, rent generellt alltså. Men jag gillar inte när det är slask bara. Gick och handlade lunch på en restaurang nära skolan. Men det hade lika gärna ha ösregnat, för jag såg ut som en blöt katt när jag kom tillbaka till skolan. Note to self: hädanefter är det matlåda varje dag!

Nu ska jag se på lite Ghost Whisperer i min säng, i mitt sovrum. Det är här jag hänger nu. Vardagsrummet är inte riktigt klart än, skulle behöva fixa lite innan all papp och sånt tas bort. Annars måste man flytta på allt igen och det orkar jag inte. Det är lite tråkigt att bara vara i sovrummet. Ja, laga mat köket också, men den äts i sovrummet. Men snart så...

Till tysken T

Jag ville bara se ifall du förstår det jag skriver här.

Efter lite Skype:ande så gav jag min bloggadress till honom. Får se om han hänger med här, men han kunde ju lite svenska förut så ;)

Sen får vi se om han blir rädd av mina deppiga inlägg. Men jag hoppas inte det. Jag hoppas inte någon av er blivit det. Jag behöver mest skriva av mig, det är det.

Till T: Chokladen var god :)

Varför kan jag inte bara göra så som jag brukar?

Är det jobbigt så blir det bryt ihop först och sen reser jag mig starkare än innan.
Men nu när jag bryter ihop så blir jag inte starkare. Jag känner mig inte starkare.

Ett dåligt tecken är att jag har svårt att stiga upp på morgonen. I alla fall när jag måste upp. Som imorse, då försov jag mig. Det gjorde jag förra veckan med. Jag vet att då jag är deppig så behöver jag sova mer. Mitt rekord är inte långt borta.

För att komma bort från det ämnet lite så kan jag berätta att mitt vardagsrum snart är helt ommålat. Ser det bra ut imorgon då det har torkat så kan jag börja fixa i ordning där. Behöver sätta upp hyllor och lite annat för att det ska kännas bra. Vita väggar med en lite latteton är väl inte den roligaste färgen. Men det ger en varm touch och jag behöll en liten del med den gamla tapeten. Ser riktigt snyggt ut. Har jag otur så dröjer det tills i helgen innan det är klart. Men jag hoppas att det inte tar så lång tid. Så kul är det inte att bara vara i sovrummet.

Köket kan jag vara i, men inte sitta i. Till bordet så saknas det små gummipluppar som försvann i flytten så jag ska fixa nya. Så det ligger i bitar på golvet i köket. Kaos är mitt mellannamn. Men det ska nog bli bra, hoppas jag!

Take me away

Jag vet inte hur länge jag orkar det här mer. Tankarna snurrar runt, 200 varv i sekunden eller nåt. Jag försöker distrahera mig med annat men jag lyckas inte.

När jag gick och la mig imorse (jo, imorse för klockan var runt 5 på morgonen) så försökte jag sova. Och mitt i snurrandet (spontanfest i miniformat + "jag har aldrig") så börjar jag gråta. Men jag kväver gråten så jag gråter tyst. Och jag tycker att jag är patetisk och idiotisk.

I hurt myself today
to see if i still feel.
I focus on the pain,
the only thing thats real.

The needle tears a hole;
the old familiar sting,
try to kill it all away,
but I remember everything.

Gamla tankar, som jag hade då jag var yngre har passerat min hjärna idag. Och jag gillar dem inte alls men jag ser dem som ett alternativ. Ett ont sådant. Men det är lätt att bli desperat när man gråter över sina beslut. Speciellt när det gått ett tag och inte bara en dag eller två.


Pucko som man kallar sin vän

Jag har svårt för personer som skrattar åt andras ångest.
Och jag tycker inte om att få mina känslor för någon ifrågasatta.

En person, som jag annars kallar för vän, skrattade då jag berättade att jag hade gjort slut med S och att jag ville vara med J igen. Han vet inte hur jag känner. Och han har inte hört mina tankar. Han kanske inte menade något illa, men jag tog det så.

Jag kan förstå att det är lite skumt att jag vill vara med J nu igen då det har gått flera månader. Jag kan gå med på att jag kanske är förvirrad. Men att skratta åt mina känslor? Vad fan...


Nu ska jag plugga och lyssna på musik så jag inte hör några tankar om J. För då börjar jag bara gråta.

Underbar höstdag

Även fast jag såg det mesta från skolans fönster så blev jag glad av solen. Utom då jag fick den rakt i ögonen. Men ljust utifrån gjorde dagen lättare. Sen att det var kallare idag än igår, det gjorde mig inte så mycket.
Nu är det sovdags. I min flanell-pyjamas. Är ändå ingen som ska se mig i det här. Ingen vars åsikt jag bryr mig om i alla fall. Vem vet, grannarna kanske hellre vill se mig naken. Men det vill inte jag ^^


Bilden togs under konferensen som jag var på för några helger sen.
Även då var det vackert höstväder.


Det var inte meningen att såra

Little miss hearbreaker 2010 är jag. Pratade med en gemensam vän till mig och S. Tydligen så mår han inte alls bra. Och han verkar tro att jag utnyttjade honom inför flytten eftersom jag gjorde slut med honom precis då jag hade flyttat. Och att jag var hans första flickvän gjorde ju inte saken bättre direkt.

Men han är inte J. J är den enda. J är Han. Och jag hade så fel. Så fel.

Dags att sluta älta. Det blir pizza till middag ikväll. Jag är bekväm av mig. Och det är nära till pizzerian. Bra kost idag. Cheeseburgare till lunch (inte Donken eller nåt sånt, så det kanske är lite bättre) och pizza till middag. Där emellan blev det lite Marabou Premium marsipan, nam nam!

Multitasking deluxe

Chatta på msn, plugga, blogga...

Idag var två vänner över hit. En av dem ska hjälpa mig med att måla i den nya lägenheten. Den andra ska hjälpa mig att montera isär en stor möbel och lägga den i förrådet.



Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden. Och se att jag var så mycket lyckligare med J än vad jag var efter honom. Låten "If I could turn back time" känns ganska klockren, i alla fall när det gäller titeln.
För honom skulle jag göra vad som helst. Varför såg jag inte det lika klart då som jag gör nu? Fan.

Berättelse i brevform

Jag brukar kalla mig Jenny, men jag heter något helt annat. Jag är 21 år gammal. Jag har haft HIV sen jag var 15. Men jag fick inte veta det förrän jag var 17, nästan 18. Ingen människa ska behöva uppleva det som jag har gjort, men jag har ändå försökt att göra det bästa av det. Bara dagar efter att jag fick mitt besked så åkte jag iväg till mitt dåvarande jobb för en introduktion. Jag minns inte så mycket av vad som sades, men jag vet att jag slutade tänka på ”det” i några minuter då och då.

Min pojkvän stöttade mig så mycket som man bara kan. Och jag älskar honom för det. När jag kände mig som smutsigast och fulast i hela världen så höll han om mig och sa att jag är precis så som jag var förut, och att han älskade mig lika mycket som han gjorde innan, om inte mer.

 

Det är inte lätt att vara tonåring. Det är inte lätt att ha en kronisk sjukdom. Men jag klarade av det, jag är ingen tonåring längre och nog kan jag leva med en kronisk sjukdom. Jag kommer ju inte dö av det. Och jag kommer kunna bilda familj när tiden är mogen. Och mina framtida barn kommer inte ha HIV.

I framtiden kommer jag att behöva äta mediciner, men det gör många andra också, fast av andra orsaker.

 

Men annars är jag precis som du. Jag har min familj, jag har mina vänner. Jag utbildar mig och jag jobbar. Jag kan vara tjejen som sitter bredvid dig på bussen. Jag kan vara hon du möter på gatan. Men det syns inte på mig att jag har HIV. Även fast det känns så ibland.




Fick en förfrågan om att skriva om hur det är att vara ung och ha HIV. Det här är resultatet. Och jag glömde bort allt vad skolarbete heter. Så nu vet ni vad jag ska roa mig med ikväll...
Någon kommentar om "berättelsen"? Tyvärr ska den inte vara längre, då hade det varit lättare....


Man kanske ska göra någon nytta ikväll?

Två vänner kom över för ett tag sen. Med sig hade de kärleksmums. Så det blev min middag ^^
Men jag ska slänga ihop något till imorgon, tror att det blir en fetaost-sallad med pasta. Så jag ska testa spisen för första gången.

Mina matvanor är verkligen inte bra nu. Och jag vet att jag måste ta hand om mig bättre.
Men jag tänker för mycket och gör för lite. Fast nu ska jag göra en macka i alla fall. Det är bättre än att bara äta kärleksmums till middag.

Fast nu började House igen så det blir efter det. Nyheterna har jag redan sett ikväll, och jag tror inte att de har ändrat sig så mycket. Och medans det var den sista biten av House så skrev jag inget. Men nu är det slut och det är dags för macka :)

Någon bryr sig lite väl om mitt civilstånd...

När jag och S blev tillsammans så var det en vän (manlig sådan) som kommenterade min ändrade status på Facebook. Han undrade vad som hade hänt med J. Och nu när det tog slut med S så kommenterade han händelsen.
Jag vill tillägga att jag gjort så att man inte ser sånt i sin feed, då jag inte vill skrika ut till alla bekanta på Facebook hur det går med mina förhållanden.

Så han har gått in på min Facebook inom en kvart efter att jag ändrat status och kommenterat. Men vi har en historia, han och jag. Inget jag är stolt över och så himla mycket har inte hänt. Men mer än vad som är okej egentligen. Men man kan väl säga att vi har ett gott öga åt varandra. När vi väl ses ska tilläggas.

Men nu ska jag sova. Och hoppas på bättre tider.

Fröken är singel igen

Jag funderar på ifall jag är smått emotionellt störd.
Jag dumpade S utan att fälla en tår. Jag gråter däremot då jag tänker på min föredetta, J.

Jag tycker synd om S. Jag hoppas att jag inte förstört honom alltför mycket.
Men om man ska hårddra det så är det ju så att det hade varit elakare att inte säga något till honom.


Den som har nyckeln till mitt hjärta är ändå J. Och nu önskar jag att det fanns en tidsmaskin så jag kunde spola tillbaka tiden.

RSS 2.0