Början på en resa
Kommentar från Hivmamma:
Hej!
Vet precis hur du känner just nu, jag fick samma besked 2008, att det var dags för mediciner. Jag var 22 då och hade varit smittad i 6 år. Visste att dagen skulle komma, men tanken på att börja äta så mycket mediciner VARJE DAG, RESTEN AV LIVET när man är så ung... Började äta i augusti 2008, första 2 veckorna var jobbiga men man vande sig fortare än man tror. Det är som när man fick reda på att man var smittad, du vet ju själv hur stort det kändes i början och hur litet det är nu. Man vänjer sig jättefort och lär sig att acceptera o leva med det, man har ju inte så mycket val. Jag tror att det kommer att gå jättebra för dig, du är ju så stark och smart :) Oroa dig inte, det du känner nu kommer snart att försvinna, det blir som att borsta tänderna... :) Lycka till!!!
Till att börja med vill jag säga tack! Det känns lite bättre när man vet att andra har gått igenom precis samma sak. För jag kan inte jämföra mig med killar. Tjejer är också svårt. Men det känns alltid bra att veta att man inte är ensam. Jag visste om det förut också men nu blir jag påmind igen. Tack!
Jag har fortfarande ingen tillgång till Internet hemifrån. Så därför är det galet dåligt med uppdateringar just nu. Förhoppningsvis får jag tillbaka telefonen snart.
Helgen har spenderats på IKEA med halva Stockholm kändes det som. Fastän det var mycket folk så gick det smidigt ändå, bara en person före i kön då vi skulle betala. Tack och lov för snabbkassorna förresten, bra grej, IKEA! Sen får man tycka vad man vill om Kamprads skatteplanering, det är en helt annan sak.
Idag var jag ledig och har bara tagit det lugn, tagit hand om mig själv och gosat med fröken Katt. Som vanligt är man något nedstämd men lite gladare blev jag då jag såg att jag hade fått en present från farmor och farfar på mitt bankkonto. Det var välkommet måste jag säga. Speciellt då det inte är sååå långt kvar tills jag åker till London.
Det är bra att ha något att se fram emot. På fredag får jag inte äta någon frukost. Jag varnade sjukhuspersonalen för mitt morgonhumör men de sa att jag får frukost där av dem efter de har tagit prover. Sen får jag mediciner. Jippi. Eller inte. London, London, London. Så ska jag tänka. Men då kommer nästa tanke: Men tänk om de säger nåt om mina mediciner i tullen?! Gaaah. Positivt tänkande, positivt tänkande. Fuck.
Hej!
Vet precis hur du känner just nu, jag fick samma besked 2008, att det var dags för mediciner. Jag var 22 då och hade varit smittad i 6 år. Visste att dagen skulle komma, men tanken på att börja äta så mycket mediciner VARJE DAG, RESTEN AV LIVET när man är så ung... Började äta i augusti 2008, första 2 veckorna var jobbiga men man vande sig fortare än man tror. Det är som när man fick reda på att man var smittad, du vet ju själv hur stort det kändes i början och hur litet det är nu. Man vänjer sig jättefort och lär sig att acceptera o leva med det, man har ju inte så mycket val. Jag tror att det kommer att gå jättebra för dig, du är ju så stark och smart :) Oroa dig inte, det du känner nu kommer snart att försvinna, det blir som att borsta tänderna... :) Lycka till!!!
Till att börja med vill jag säga tack! Det känns lite bättre när man vet att andra har gått igenom precis samma sak. För jag kan inte jämföra mig med killar. Tjejer är också svårt. Men det känns alltid bra att veta att man inte är ensam. Jag visste om det förut också men nu blir jag påmind igen. Tack!
Jag har fortfarande ingen tillgång till Internet hemifrån. Så därför är det galet dåligt med uppdateringar just nu. Förhoppningsvis får jag tillbaka telefonen snart.
Helgen har spenderats på IKEA med halva Stockholm kändes det som. Fastän det var mycket folk så gick det smidigt ändå, bara en person före i kön då vi skulle betala. Tack och lov för snabbkassorna förresten, bra grej, IKEA! Sen får man tycka vad man vill om Kamprads skatteplanering, det är en helt annan sak.
Idag var jag ledig och har bara tagit det lugn, tagit hand om mig själv och gosat med fröken Katt. Som vanligt är man något nedstämd men lite gladare blev jag då jag såg att jag hade fått en present från farmor och farfar på mitt bankkonto. Det var välkommet måste jag säga. Speciellt då det inte är sååå långt kvar tills jag åker till London.
Det är bra att ha något att se fram emot. På fredag får jag inte äta någon frukost. Jag varnade sjukhuspersonalen för mitt morgonhumör men de sa att jag får frukost där av dem efter de har tagit prover. Sen får jag mediciner. Jippi. Eller inte. London, London, London. Så ska jag tänka. Men då kommer nästa tanke: Men tänk om de säger nåt om mina mediciner i tullen?! Gaaah. Positivt tänkande, positivt tänkande. Fuck.
Jag förbereder mig
Det är slutspurt med ett projekt i skolan och det är fullt ös med det.
Om ungefär 1,5 vecka börjar jag med mediciner. Vilket suger. Jag är mer och mer anti nu eftersom jag vet att jag måste fortsätta med dem, livet ut. Fan, fan, fan.
Så ni får ursäkta att jag inte skriver så mycket. Och snart är jag utan mitt mobila bredband då telefonen ska in på lagning. Men då ska jag låna J's dator när jag är hos honom. Så helt tyst blir det inte. Använder du dig av bloglovin' kan du ju lägga till mig där så slipper du gå in på den här adressen för att se om jag har skrivit :)
Sköt om er så hörs vi snart igen!
Om ungefär 1,5 vecka börjar jag med mediciner. Vilket suger. Jag är mer och mer anti nu eftersom jag vet att jag måste fortsätta med dem, livet ut. Fan, fan, fan.
Så ni får ursäkta att jag inte skriver så mycket. Och snart är jag utan mitt mobila bredband då telefonen ska in på lagning. Men då ska jag låna J's dator när jag är hos honom. Så helt tyst blir det inte. Använder du dig av bloglovin' kan du ju lägga till mig där så slipper du gå in på den här adressen för att se om jag har skrivit :)
Sköt om er så hörs vi snart igen!
Tillfälligt
Just nu använder jag telefonen som mobilt bredband ändå. Men jag var tvungen för att kunna skicka tillbaka telefonen så att den kan lagas. Och jag kan nörda mig. Men det blir mer imorgon, I promise! :)
Just my luck
Min telefon är sönder. Som jag använder som mobilt bredband hemma. Så jag har inte tillgång till internet hemifrån. Och kan inte mobilblogga heller. Så det lär bli lite ont om inlägg den närmsta tiden. Allt mellan 1 och 4 veckor skulle det ta att fixa telefonen. Tack och lov så är den inte så gammal så det går på garantin.
En trevlig händelse om idag (igår om man är petig) är att jag och J firar 4 år. Sen får man väl tillägga att vi inte var tillsammans under ca 6 mån av den tiden. But still. För 4 år sedan träffade jag honom i Stockholm för första gången (vi träffades utomlands). Och då visste jag inte hur jag skulle bete mig. Men då jag mötte honom så kramade jag honom och pussade honom. Och det gick ju bra visade det sig :)
En trevlig händelse om idag (igår om man är petig) är att jag och J firar 4 år. Sen får man väl tillägga att vi inte var tillsammans under ca 6 mån av den tiden. But still. För 4 år sedan träffade jag honom i Stockholm för första gången (vi träffades utomlands). Och då visste jag inte hur jag skulle bete mig. Men då jag mötte honom så kramade jag honom och pussade honom. Och det gick ju bra visade det sig :)
Gäsp!
Kom hem från skolan och lite andra ärenden...Ställde mig och gjorde mat. Och sen låg jag i soffan och kollade på en tv-serie på box. Kände hur ögonlocken blev tunga och slumrade till. Vaknade och trodde att klockan var över midnatt men icke. 21.30 visade hon. Känns inte helt normalt.
Inspirationen är lite borta just nu. Tänker mycket på februari då det är dags för en ny del av mitt liv. Den delen då jag äter tabletter.
Over and out. For now.
Inspirationen är lite borta just nu. Tänker mycket på februari då det är dags för en ny del av mitt liv. Den delen då jag äter tabletter.
Over and out. For now.
Vamos a bailar!
Jodå, lite spanska kommer jag ihåg från skolan. Det där betyder ungefär "Kom så går vi och dansar!". Det är vad jag gjorde idag efter skolan, dansade alltså.
Och efter att ha kollat på 4x40 min med tv-serier efter detta så är jag skapligt trött. Och imorgon är det en ny dag...
Får se om fröken katt håller sig lugn ikväll med. I så fall behöver jag nog inte stänga sovrumsdörren :)
Och efter att ha kollat på 4x40 min med tv-serier efter detta så är jag skapligt trött. Och imorgon är det en ny dag...
Får se om fröken katt håller sig lugn ikväll med. I så fall behöver jag nog inte stänga sovrumsdörren :)
Skitdag
Jag trodde att jag skulle börja med mediciner så hade ställt in mig på det när jag kom till läkaren. Men då jag har valt att vara med i en läkemedelsstudie (beprövade medel men i lite andra kombinationer) så behövde jag ta ytterligare prover. Utöver de "normala" proverna de behövde så tog de även hepatit-prover och graviditetstest. Tur att det inte var så länge sen jag hade mens, annars hade jag nojjat som fan.
Men såklart så måste de få provsvaren från dessa oh det tar ungefär två veckor. Men då är inte min läkare där. Och alternativ två är en läkare jag har träffat i alla fall en gång tidigare, och han kunde inte förrän de 4 februari. Men hellre det och få träffa någon som jag i alla fall har träffat på förut.
Så nu ska jag vänta till 4 februari. Och jag är lagom glad. Eller inte det minsta.
Men såklart så måste de få provsvaren från dessa oh det tar ungefär två veckor. Men då är inte min läkare där. Och alternativ två är en läkare jag har träffat i alla fall en gång tidigare, och han kunde inte förrän de 4 februari. Men hellre det och få träffa någon som jag i alla fall har träffat på förut.
Så nu ska jag vänta till 4 februari. Och jag är lagom glad. Eller inte det minsta.
Tack och lov behöver jag inte ta så här många tabletter.
Fast det är hiv-mediciner det här, faktiskt. Den där blå kommer jag antagligen få ta, tillsammans med någon / några andra tabletter.
Alperna
Jag låter bilderna tala för sig själva.
Idag är en dålig dag.
Varför?
Det skriver jag imorgon.
Gonatt så länge
Fröken Fullt ös borde de kalla mig...
Kom hem för inte alls länge sen. Skidresan var riktigt rolig. Jag har nog aldrig dansat så mycket i hela mitt liv på en nattklubb. Och inte blivit buren så det blev en "volt" heller. Galna österrikare.
Det gick inte så bra med att blogga under resan då det kostade rätt mycket per timme då man surfade. Helt galet. Sen hade jag inte extremt mycket tid att göra det heller. Skidåkning, after ski ett par dagar, ibland badade vi och ibland sov vi. Sen var det femrätters-middagar och sen ut fyra kvällar. Och sen var det annat de andra kvällarna.
Intensivt. Det kan man sammanfatta veckan med. Och ikväll är det fest som jag har sagt att jag ska gå på. Men jag vet inte hur det blir då jag knappt kan hålla ögonen öppna. Men jag måste. För snart kommer J hit och sen kommer fröken katt. Mys!
Ska försöka lägga in bilderna imorgon. Så får ni se hur vackert det var där nere :)
Det gick inte så bra med att blogga under resan då det kostade rätt mycket per timme då man surfade. Helt galet. Sen hade jag inte extremt mycket tid att göra det heller. Skidåkning, after ski ett par dagar, ibland badade vi och ibland sov vi. Sen var det femrätters-middagar och sen ut fyra kvällar. Och sen var det annat de andra kvällarna.
Intensivt. Det kan man sammanfatta veckan med. Och ikväll är det fest som jag har sagt att jag ska gå på. Men jag vet inte hur det blir då jag knappt kan hålla ögonen öppna. Men jag måste. För snart kommer J hit och sen kommer fröken katt. Mys!
Ska försöka lägga in bilderna imorgon. Så får ni se hur vackert det var där nere :)
Sjukt dålig uppdatering
Blev riktigt illa nu i mellandagarna och under nyår. Mycket resor blev det. Och lite tid att sitta vid en dator. Och då jag kunde sitta vid datorn så kunde jag inte sitta ifred.
Imorgon lämnar jag kalla Sverige mot ett kallt Österrike. Jag kommer att ha internet på hotellet men jag vet inte hur stabilt det är. Taxin kommer om lite mer än fyra timmar så jag måste försöka sova lite i alla fall.
Gonatt och ha en bra dag imorgon!
Imorgon lämnar jag kalla Sverige mot ett kallt Österrike. Jag kommer att ha internet på hotellet men jag vet inte hur stabilt det är. Taxin kommer om lite mer än fyra timmar så jag måste försöka sova lite i alla fall.
Gonatt och ha en bra dag imorgon!
