Tillfälligt
Oj! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, nu har jag läst igenom hela bloggen sen igårkväll, kunde knappt släppa datorn för att äta middag. Jag är chockad, hur livet kan ta en sån vändning på det sättet som det gjorde för dig, men samtidigt är jag oerhört imponerad utav dig, ditt sätt att hantera allt och framförallt din styrka. Ett tag funderade jag till och med på om allt kanske bara var påhittat, men givetvis förstår jag att så är tyvärr inte fallet, det har hänt. Har några funderingar som du gärna får svara på. Jag bor i en liten stad långt upp i norr med ca 25000 invånare, här tror sig folk veta allt om alla och att skvallra verkar vara folks största intresse, nu har jag läst att du bor i Stockholm men ändå så undrar jag, har någon i din närhet fått reda på att du bär på viruset från någon annan än dig? Du verkar ändå ha berättat åt en del.
Sen undrar jag en till sak, en historia jag hörde för många många år sen, tydligen skulle en hiv-smittad kille och en annan kille ha börjat bråka på en krog, den hiv-smittade killen hade spottat på den andra killen som tydligen hade ett sår på armen, det visade sig senare att han hade fått saliv från den hiv-smittade in i såret och även själv blivit smittad. Är det fullt möjligt?
Sen vill jag bara önska dig lycka till i livet!
Kramar från norr!
