Underbara mamma!

Jag pratade lite med J om hur jag vill ha det i mars då den lill* är beräknad. Jag sa till honom att jag gärna vill att min mamma är med. Det kan låta löjligt för vissa, men för mig vore det en enorm trygghet.
När jag var yngre och var till läkare/tandläkare och de skulle göra något jag inte ville men var tvungen att göra för att det skulle bli bra. Exempelvis då de lagat en tand och det gjorde ont trots bedövning (eller då de drog ut en som växt fast i tandbenet, fick 4 sprutor, det hjälpte inte). Hon pushade mig och peppade mig så att jag fixade det i alla fall.
Därför vill jag att hon ska vara med. För när jag ligger där och bara vill gå hem så kommer hon få mig att inse att jag inte kommer ifrån detta, att jag måste göra det och att jag kan göra det. Och mamma blev väldigt rörd när jag frågade henne om hon skulle vilja vara med. Och hon sa också att om vi skulle ändra oss längs vägen så är det helt okej det med. Älskade lilla mamma!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0