Svar på kommentarer
Kommentar från Amanda:
Hej! Jag brukar aldrig kommentera på bloggar där jag inte känner personen men jag var tvungen att säga hur mycket jag tycker om din blogg! Jag började följa den efter din artikel i Solo och jag vill bara säga att du gör ett toppenjobb! Det finns så många fördomar mot HIV så det är jätteskönt när du som är en svensk, heterosexuell tjej berättar om ditt helt normala liv som inte behöver styras av ett virus som du råkade få. Det kan verkligen hända vem som helst och därför är det så viktigt att få ut mer information till folket, särskilt ungdomar! Jag skrev mitt examensarbete om HIV/Aids och jag måste erkänna att jag var ganska fördomsfull innan. Jag trodde knappt det existerade i Sverige och det var helt otänkbart för mig att en kille jag skulle ligga med kunde ha viruset! Jag trodde dessutom att HIV är samma sak som Aids, att det oftast syns på en person om den är smittad och att man knappt kunde leva ett normalt liv med HIV. Men efter att ha fördjupat mig i ämnet har jag insett att jag hade helt fel. Kunskap är superviktigt för att knäcka fördomarna och motverka fortsatt spridning av HIV. Tack för din fina blogg och för att du bidrar med att sprida kunskap! Lycka till med allt och ett stort grattis till graviditeten!
Svar:
Hej Amanda!
Vad kul att du tycker om min blogg, det värmer!
Jag skrev mitt projektarbete i gymnasiet om HIV, jag insåg att det var riktigt bra för att informera utan att jag behövde berätta om mig själv, om jag inte ville det. Skulle någon fråga mig "Men hur vet du det?" så hänvisar jag bara till projektarbetet, hur bra som helst!
Innan jag drabbades själv så hade jag också en hel del fördomar om HIV. När jag fick min diagnos så trodde jag "Jaha, okej, men då får jag väl leva i ytterligare 10 år". För jag visste inte hur bra dagens mediciner är! Och det kändes lite lättare när min läkare sa att jag kan få barn, friska barn!
Jag trodde också att det syntes på den som var smittad. Och i början kändes det som om att det syntes på mig, det kändes som om det stod "HIV" i pannan på mig. Men då jag fick träffa andra med liknande bakgdrund som jag själv så insåg jag att det syns inte, och de ser ju ut som alla andra. Någonstans där så kändes det som om ytterligare en tyngd lyftes från mina axlar.
Kommentar från Kim:
Har just hittat till din blogg och av nyfikenhet och ditt härligt positiva sätt att skriva så återkommer jag igen :) Även jag ska ha mitt första barn, Mars 2012 och nu blev jag sååå sugen på pommes + ostsås! Kul med testet, känslan är verkligen speciell när resultatet kommer.
Ha en trevlig helg!
Svar:
Hej Kim!
Vad roligt att du har hittat hit! Och att du kommer tillbaka! :)
Visst är det lite spännande att vara gravid, även om man blir lite förvånad över vad kroppen ställer till med (illamående, sug efter vissa saker osv.) Hoppas att du mår bra och inte plågas alltför mycket av den lill* i dig :)
Kommentarer
Trackback
