-

Jag har undrat när det ska hända. När ska tårarna falla? När ska ångesten sätta in? När ska jag fatta vad det är jag har gjort?

Dagen blev idag. När...ja, det var då jag gick igenom bilder som jag hade skickat iväg för framkallning. 100 bilder var det. Jag delade upp dem i tre högar. Mina bilder. Bilder på honom. Och bilder som på något sätt hade med oss tillsammans att göra. Bilden som fick mig att börja gråta var på våra ringar. Våra förlovningsringar. Tårarna kommer nu igen, bara jag tänker på det.

Och för första gången på många år så tröstar han inte mig. Det gjorde han alltid då jag var ledsen. Och vi tröstade varandra då vi båda var ledsna. Vi grät ikapp då vi gjorde slut. Men för första gången så är jag ensam med mina tårar. Och det känns förjävligt.

Fan. Fan. Fan.