Ingen förändring

Igår så åkte jag till S efter skolan. Efter vi hade ätit lite och så där så frågade jag om vi kunde gå ut en sväng, S och jag. Han anade att det var något på gång då jag frågade honom om vi kunde gå ut. Det har inte hänt förut så jag förstår det. Men han fick inte höra vad han hade förväntat sig.

Jag berättade min historia. Och väntade på att få höra eller se hans reaktion. Men han tog det på ett bra sätt. Lugnt och sansat. Och jag fortsatte berätta att jag kommer leva ett så gott som normalt liv, att jag kan få friska barn när det väl är dags för det. Och senare på kvällen, då vi skulle sova så berättade jag om min tatueringsidé.

För ja, jag sov där inatt med. Och valde då att frivilligt höra en klocka vid fem på morgonen. Sen råkade vi somna om lite. Men S verkade inte så ledsen över att stanna kvar i sängen ett tag till. Han var inte alls sugen på att gå till jobbet. Jag tror att han gärna hade stannat kvar hemma i sängen. Och jag hade inte haft något emot det om det inte hade varit så att jag har tenta nästa vecka. Och jag måste verkligen plugga.

Men han slutar tidigt idag. Och sen kommer han hit. Och så sa vi fixa lite saker, jag ska rösta bland annat. Sen bär det av hem till honom. Mys!

Det är så skönt att han vet om det nu. Och att han inte ändrat sig något mot mig. Han höll om mig precis som han gjorde förut. Han kysste mig precis som han gjorde förut. Men på morgonen när vi åkte tunnelbana så pussades vi i rulltrappan upp till perrongen. Höll händerna på väg till stationen och sen på tunnelbanan. Och sen när han skulle gå av så blev det en puss till.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0