Fortfarande öm
Tatueringen sitter mellan skulderbladet och ryggraden skulle man kunna säga.
Bilden är tagen morgonen efter jag gjorde den, alltså i lördags.
Det är lite svårt att försöka fota sig själv på ryggen ^^ Men här fick jag hjälp av min fina S.
Anledningen till att det blänker och ser lite smågeggigt ut är för att jag hade på plåsterspray istället för att plasta över tatueringen. Jag ångrade mig ganska snart efter att vi hade sprayat på den. Det gjorde ondare än att tatuera kändes det som ^^
På torsdag ska jag resa bort, jag ska söderut i vårt avlånga land. Ska hälsa på lite släkt och så, då jag inte har någon skola torsdag eller fredag.
Ska ta med mig min stora bebis dit (alltså min systemkamera) och så hoppas jag att jag kan ta lite snygga bilder.
Ska nog passa mig för att visa tatueringen för släkten där, de är inte så himla glada i tatueringar. De tillhör en annan generation. Sen vet de inte om heller. Och jag orkar inte med frågor från dem. Det räcker med att jag kommer bli utfrågad om vad som hände med J.
Nu ska jag åka mot stan, då jag ska möta upp S som slutar jobba snart. Han är så himla söt. I helgen då vi var på en träff med andra positiva, plus eventuella anhöriga så sa han "Jag är kär i dig" till mig. Och efter att ha pressats på ett datum så kom vi fram till att vi räknar från den 16/9. Inte för att datum är det viktiga egentligen. Det var den dag jag berättade för honom.
