-

Idag var jag på sjukhuset för att prata med min läkare. Det som var riktigt spännande var att mina värden i princip lika som då jag började gå där. Alltså när jag fick min diagnos i maj 2007.
Med tanke på att andra får börja medicinera efter kortare tid än så.

Sen frågade min läkare lite om när jag och min sambo planerar att skaffa barn. Jag försökte hålla mig för skratt, och lyckades väl ganska bra. Visst har vi pratat lite löst om det här hemma, men vi tänker inte börja försöka förrän jag är klar med min utbildning och har ett fast jobb.
Anledningen till att hon frågade är att de vill att man har omätbara mängder virus i blodet (sist jag kollade var det minsta antalet 15 kopior/ml om jag inte har fel), så de vill att mängen virus är mindre än det.

För att få detta så sätter man givetvis in behandling. Ibland kan man ju få biverkningar av medicinen och jag kan ju föreställa mig både illamående från medicinen och gravidillamående. Det vill jag inte vara med om.

Så om 2 år så lär jag börja medicinera, så vi har marginaler och kan hitta mediciner som funkar för mig.



Jag frågade min läkare hur man gör ifall barnet kommer tidigt. Idag funkar det så att man gör ett planerat snitt två veckor före beräknad födsel. Men som jag, jag var 2 veckor tidig (jag är första barnet) och min syster ännu tidigare än så. Det är just därför de vill att man är virusfri, så att om barnet kommer ut så är risken för smitta väldigt låg. Jag menar, i Schweiz så får hiv-positiva kvinnor föda vaginalt om virusnivån är omätbar.

Nog för att min sambo nämnde saker som att mina bröst inte kommer bli sönderammade eftersom jag inte får amma och sen även vissa andra saker som rör det sexuella ^^