-

Hej! 

Jag tänker ofta att det blir fel att tänka att man ska vara rädd för HIV. Jag är själv inte rädd idag. Däremot har jag respekt för den. Det är inte så att det är kul att ha det, men livet tar inte slut heller. Skillnaden mot förr är att jag alltid har kondom när jag har sex (åt p-piller förut, det gör jag inte idag). Sen måste jag upplysa de som kan exponeras för mitt blod (exempelvis vid blodprov, hos tandläkaren, tatueraren) om smittan. Sen går jag och lämnar prover 2-4 gånger per år normalt sett (oftare då jag var gravid) och träffar läkare ungefär 2 gånger per år. 

 

När jag fick barn valde jag att göra kejsarsnitt men man får föda vaginalt om man vill, och om ens virusnivåer är nere på tillräckligt låga nivåer. Sen får man inte amma heller. Jag kan väl känna att det blev lite jobbigt att bli ifrågasatt varför jag inte ammade men folk bryr sig för mycket om hur andra gör ;) Det är många som inte kan amma ens.

 

Anledningen till att jag skrev det där om barn är för att du skrev din ålder i signaturen och tänkte att det kan vara ett aktuellt ämne, kanske inte nu men om några år.

 

Håller alla tummar och tår för dig! Hör gärna av dig igen med resultatet, oavsett hur det är.