Svar på kommentar

Fick denna kommentar från Vickan
Hej, har hittat din blogg för ett bra tag sen och följer den hela tiden, så häftigt att du ska bli mamma och att ni ska bilda familj!! Superbra att få ta del av ditt liv på detta sätt, jag har alltid fascinerats och läst mycket om HIV och Aids men aldrig liksom kommit så "nära" någon, har iofs i mitt ena yrke träffat på en del posit(h)iva men inte alltid vart läge att diskutera det med dom då miljön inte varit den bästa för den typen av samtal. För en massa herrans år sedan gjorde jag ett skolarbete om detta ämne men tyvärr tappade lusten att plugga så arbetet var bra till en början men rann ut i sanden kan man säga vilket jag ångrar men nu är det liksom för sent att göra det klart. Däremot läser jag så mycket jag kan om detta och försöker hålla mig ajour om lite mediciner och andra forskningsframsteg. När jag pratar om HIV med vänner och bekanta brukar jag bli som ett språkrör för att alla alltid är så rädda och jag säger att jag inte är rädd. Sen brukar jag även säga att jag hellre får HIV än Cancer, för HIV kan man ju leva med men Cancern den är så jävla lömsk, sen vill jag ju såklart egentligen inte ha HIV heller men ja jag tror du förstår hur jag menar... Så många i ens omgivning som haft/har cancer så tycker den sjukdomen är läskig och mera nyckfull. Well ville bara säga att du är fantastisk och din blogg oxå, så keep up the good writing please!

Kram och Gott nytt 2012.


Svar:
Kul att du hittat hit och följer mig, känns riktigt roligt :)
Jag blir glad när du berättar att du lär dina vänner och andra om hur det faktiskt funkar, många vet inte om hur det funkar. Jag ser det lite så också, att cancer känns värre. Men det kanske är för att jag vet hur det är att leva med HIV, inte hur det är att leva med cancer? Dock behöver jag inte oroa mig för att jag kommer dö som en följd av min HIV-infektion. Cancer är så mycket lurigare, även om man ofta kan bli frisk så är det inte säkert och det är en tuff väg att gå.
Men det är väl samtidigt också lite att välja mellan pest eller kolera. Helst vill man inte ha något av det. Och vi har tur, vi som bor här, att det finns väldigt bra vård att få, oavsett vad det gäller för sjukdom. Behandlingen kostar mig inget personligen utan det bekostas via skatten jag betalar (och ni andra, vi hjälps åt allihopa). Hade jag bott i USA så hade det kunnat kosta mig 10 000 kr i månaden om jag skulle ha otur. Hemska tanke.

Jag är glad över att bo här, där jag kan få den hjälp som behövs och mitt barn behöver inte utsättas för några onödiga risker.

En stor kram tillbaka, och god fortsättning på det nya året :)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej!



Bra blogg! Det behövs fler som du som skriver så inspirerande om hur det är att leva med en sjukdom.



Jag funderar dock på en sak. När du skriver att du inte behöver oroa dig för att dö till följd av din HIV-infektion. Hur menar du då? Menar du att det ej finns någon risk för att HIV övergår till Aids längre?



Jag undrar rent välmenande nu, av nyfikenhet. Vet inte om min fråga kan misstolkas i text.



Vänligen M

2012-01-11 @ 19:16:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0