Det osynliga

Det syns inte utanpå. Och det känns inte inuti. Men likväl så finns det i mig oavsett vad jag tycker om det. Men de blir färre och färre. Snart kan de inte ens mäta mängderna i mig.

Jag fick besök idag. Och jag kände att jag behövde gömma undan mina mediciner och lite andra saker som avslöjar mig. Och det kändes inte alls bra. Men det var ett val jag gjorde. Och hellre gör jag det än tar konsekvenserna av att de kanske ser de grejerna.



Kommentarer
Postat av: Anna

Du gör det som känns bäst för dig! Fin bild.

2011-03-19 @ 22:19:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0