Tankar från andra sidan jorden
För ett antal månader sen så hittade jag klipp på YouTube där en amerikansk kille, Johnathan, berättar om sin hiv-status. Sen dess har det kommit ett par videobloggar från honom och jag brukar kolla på dem lite då och då.
Inatt, lokal tid, så hade han lagt upp ett nytt inlägg. Denna gång handlade det om relationer där den ena är hiv-positiv och den andra är hiv-negativ och vad det kan bli för problem i en sån relation.
Jag vet att det krånglar till saker ibland. Sånt som man inte tänkte på förut. Som när jag och min sambo kommer försöka få barn. Det går, som jag har sagt tidigare, att få friska barn. Men jag känner mig inte så pepp på att ta fram en "spruta" och på så sätt bli gravid. Dock har schweiziska läkare okejat par där ena parten är hiv-smittad och andra inte att försöka bli gravida på naturlig väg, dock gäller det att personen som är hiv-smittad har en väl fungerande behandling sen minst 6 månader.
Men so far så är det den enda saken som komplicerar det hela. Annat vore det om min sambo vore rädd för hiv-viruset. Då skulle vi inte kunna vara tillsammans. Jag vet att det händer att folk separerar pga hiv, för just rädslan som det kan innebära.
Men vi har lärt oss så mycket, både jag och min sambo på denna resa. Vi har träffat personer vi aldrig skulle ha träffat annars. Jag har ett helt annat nätverk med människor än vad jag hade tidigare.
Ibland är jag ledsen just för att jag har hiv men de tillfällena är få. Oftast händer det då något annat också hänt, som är jobbigt. Då allt bara är skit. Men annars är det inte så farligt trots allt. Jag trodde att det skulle vara betydligt jobbigare än vad det är. Så ser det ut nu, men om ett par år, eller kanske bara ett par månader så förändras detta. Det kan jag inte veta. Men jag försöker att tänka positivt (ha-ha, passade riktigt bra där va?) för det brukar gå bäst då.
Inatt, lokal tid, så hade han lagt upp ett nytt inlägg. Denna gång handlade det om relationer där den ena är hiv-positiv och den andra är hiv-negativ och vad det kan bli för problem i en sån relation.
Jag vet att det krånglar till saker ibland. Sånt som man inte tänkte på förut. Som när jag och min sambo kommer försöka få barn. Det går, som jag har sagt tidigare, att få friska barn. Men jag känner mig inte så pepp på att ta fram en "spruta" och på så sätt bli gravid. Dock har schweiziska läkare okejat par där ena parten är hiv-smittad och andra inte att försöka bli gravida på naturlig väg, dock gäller det att personen som är hiv-smittad har en väl fungerande behandling sen minst 6 månader.
Men so far så är det den enda saken som komplicerar det hela. Annat vore det om min sambo vore rädd för hiv-viruset. Då skulle vi inte kunna vara tillsammans. Jag vet att det händer att folk separerar pga hiv, för just rädslan som det kan innebära.
Men vi har lärt oss så mycket, både jag och min sambo på denna resa. Vi har träffat personer vi aldrig skulle ha träffat annars. Jag har ett helt annat nätverk med människor än vad jag hade tidigare.
Ibland är jag ledsen just för att jag har hiv men de tillfällena är få. Oftast händer det då något annat också hänt, som är jobbigt. Då allt bara är skit. Men annars är det inte så farligt trots allt. Jag trodde att det skulle vara betydligt jobbigare än vad det är. Så ser det ut nu, men om ett par år, eller kanske bara ett par månader så förändras detta. Det kan jag inte veta. Men jag försöker att tänka positivt (ha-ha, passade riktigt bra där va?) för det brukar gå bäst då.
Kommentarer
Trackback
