Hiv överallt

En ganska konstig tanke slog mig idag på tunnelbanan då jag såg en man.
Han påminde ganska mycket om hur mitt ex såg ut när det gällde ansikte, hår på huvudet och kroppsfett.

Mitt ex saknade nästan underhudsfett (ev. på grund av mediciner) och även fettet i ansiktet, ja det var nästan obefintligt.

Så när jag såg mannen på tunnelbanan idag så tänkte jag en kort sekund "Undrar om han har hiv..."



Detta har aldrig hänt förut. Jag menar, inte ens för mig! Jag har tänkt mer allmänt förut, till exempel om det är någon mer än jag på tunnelbanan som bär på detta virus, som ofta är en hemlighet också.

Det finns ett par tusen som är smittade som bor här i Stockholm (officiell statistik säger något mellan 5000 personer och 8000, många bor i Stockholmsområdet). Och med tanke på hur många människor vi möter varje dag på väg till skolan, jobb, hem,till vänner, ut på krogen, you name it! Ja, då är det inte svårt att tro att du möter någon som bär på detta inom sig och i sin kropp.
Vem vet, du kanske såg mig på tunnelbanan imorse eller i förra veckan?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0